Bakgrund

Den värdefulla gammelskogen håller på att försvinna och de gammelträd som nu finns får ej avverkas då de klassas som "miljöskog".

Dagens rationella skogsbruk använder sig av relativt korta omloppstider och har tidigare i hög utsträckning varit inriktad mot kvantitet istället för kvalitet. Detta ger upphov till mindre kärnvedsandel hos de avverkade träden, vilket i sin tur innebär en försämrad naturlig beständighet mot röta.

Med enkla behandlingsmetoder (som t.ex. randbarkning, toppkapning) utvecklas så kallad fetved. Fetveden har en ökad beständighet, och därmed en kvalitet, som gör att virket håller längre än det virke som produceras i vanliga fall.

Genom en sådan metod kan träden bli värdefullare för skogsägarna då de håller en högre kvalitet än motsvarande obehandlade träd. Efterfrågan på naturligt impregnerat "miljöriktigt" virke kommer troligtvis att öka i framtiden p.g.a. ökat miljötänkande.

De giftiga ämnen som används i tryckimpregnerat virke kan komma att helt förbjudas. Det har redan införts vissa restriktioner för de giftiga ämnen som tidigare använts.

Projekt Tjärtallar

"Projekt Tjärtallar" började som en idé hos Mikael Edström våren 1998, i samband med hans arbete med föremåls- och byggnadsvård vid Västerby - Rengsjö Hembygdsby. Vid restaurering av timmerhus, fönster, utvändiga snickerier och andra träbyggnader ställer man höga krav på virkets beständighet mot röta och skadeinsekter. Det virke som finns tillgängligt i handeln uppfyller inte dessa krav i tillräckligt hög grad.

Mikael Edström hade läst om hur man förr i tiden behandlade tallar med olika metoder, för att öka beständigheten mot röta. Av dessa gamla kunskaper fastnade han för metoderna randbarkning och toppkapning.

Fetvedens vänner började med en temakväll om ämnet, på Norrgården i Västerby den 25 februari 1999. Mikael Edström visade bilder och berättade bland annat om brandskadat virke, som valts ut till utsatta byggnadsdelar. Vid mötet deltog ett trettiotal engagerade personer, med olika bakgrund, men med liknande upplevelser.

Den 29 maj 1999 genomfördes en byggnadsvårdsdag i Västerby, med hantverkare i arbete och olika föredrag. Charlotta Håkansson berättade om sitt examensarbete "TÖRVED - dess extrativämnen och naturliga beständighet". Dagen avslutades med att Fetvedens vänner randbarkade sina första tallar på rot.

Tjärtallar

"Projekt Tjärtallar började som en idé hos Mikael Edström våren 1998, i samband med hans arbete med föremåls- och byggnadsvård vid Västerby - Rengsjö Hembygdsby."

Se bilder - Historiskt användande

Kan älgar kan jag!

Sågtrissan av en smal myrtall visar hur jag fick upp ögonen för fetved, bilden på tallen har fejats av en älg.

I de fejade delarna har det utvecklats fetved, där livsnerverna finns har splintveden blivit frodväxt samt att den har blånat vid lagring. Frodväxt o blånat virke är inte mycket att ha.